Varför Hardqueer är ute och cyklar

by

Som fackligt och politiskt aktiv autonom kunde jag inte låta bli att lägga märke till Hardqueers artikel på nyhetssidan yelah.net. Bloggen Kvinnor har redan svarat på artikeln i detta inlägg. Jag hittade direkt mycket att anmärka mot – saker som jag trodde att vi med hjälp av studiecirklar m.m. redan hade utrett i våra rörelser. Tyvärr verkar det vara dåligt med studietraditionen utanför de mest organiserade autonoma kretsarna, kanske t.o.m. bland politiskt aktiva som säger sig vara insatta i genusfrågor. Just därför får vi i min mening se en sån text som Hardqueers, som känns som en historisk upprepning. Jag har inte en utförlig kunskap i genusteori och intersektionalitet men grunderna har jag tillgodogjort mig genom studiecirklar, egen läsning och lärarutbildningen som jag går på. Kanske är det så att många genusstudenter kanske helt enkelt ironiskt nog befinner sig i en ekonomisk och social situation som gör det omöjligt för dem att förstå queer fullt ut? Jag vågar mig på att svara Hardqueer och försöka peka ut vad jag tror är ett problem med texten (och kanske också organisationen i så fall).

För det första: att skapa allianser mellan olika kamper är inget nytt. Dagskrav som fackliga strider, problem med trakasserier från rasister, bostadskonflikter m.m. har alltid samordnats av både kommunistpartier och lösare sammanhållna politiska rörelser. Att kamperna tar sig väldigt olika uttryck är inte heller en nyhet, och att de kräver ”olika aktionsformer”.

För det andra: intersektionalitet är ett perspektiv när vi analyserar maktförhållanden i delar av samhället. Jag tycker begreppet är mycket användbart, men de senaste åren har vi fått se en tendens till att blåsa upp begreppets betydelse och tillämpa det utanför sitt rätt så akademiska användningsområde. Att som många queeraktivister använda ordet för att beteckna den praktiska samverkan mellan olika kamper är att tillämpa ordet fel. Jag anser att just detta är mycket centralt och därför är jag mån om att diskutera det på riktigt och finna slutsatser. Att sätta ett akademiskt ord för att förklara det kanske mest centrala inom politisk organisering som finns, är ett cirkelresonemang. Intersektionalitet eller att arbeta med olika ”förtrycksordningar” är inte en definition i sig. Med andra ord riskerar ”intersektionalitet” att förhindra just det många vill att ordet ska lyfta fram!

Och för det tredje och viktigaste: det finns en god anledning till varför det upplevs som att ”den traditionella vänstern” (det är oklart vad vänstern i Hardqueers artikel egentligen innebär, men jag godtar ordet ändå) lägger större delen av sin kraft på klassfrågor och antikapitalism. Det är nämligen så att de allra flesta av oss någon gång möter uppsägningar, psykopatiska chefer, låga löner, diskriminering och hot på vår arbetsplats – det är i produktionen på våra arbeten som en stor del av våra problem samlas. Det handlar inte om någon ”gradering” av förtryck, utan om var vi konfronteras mest med kapitalismen eller patriarkatet. Och där vi möter mest problem, där hamnar den gemensamma kampens fokus. Därför står facklig kamp och i förlängningen politiska frågor som har med antikapitalism att göra högt på vår dagordning. Vi kan inte välja mellan fråga A eller fråga B eller gradera dem, du och jag måste käfta emot, organisera och göra motstånd var vi än trycks ner.

Sammanfattning: Hardqueers inlägg förtydligar inte mycket teoretiskt och blir knappast början till något nytt organisatoriskt heller. Det som förut kallades ”förtryckssamverkan” och ”triple opression” är kanske användbart som ord i akademiska sammanhang men begreppen måste utvecklas och bli mer praktiska om vi pratar om verklig organisering. Exakt hur alla olika kamper ska kopplas samman är något som många av oss funderar på dygnet runt, och det är det vi behöver diskutera. Att förtryck samverkar är vi överens om, och de sexister eller liknande som förnekar detta måste motverkas genom en bra kultur i våra rörelser och genom välorganiserad bildningsverksamhet. Den kapitalistiska produktionen på arbetsplatserna berör större delen av de flestas liv och måste därför hamna i fokus för många kamper, och att säga det innebär inte att mer eller mindre vikt läggs vid t.ex. queerkamp. Vi tar striderna där de uppstår i våra liv helt enkelt. Partier som t.ex. Vänsterpartiet eller Miljöpartiet kanske kan skriva ett program med de 10 viktigaste punkterna, men vi skriver inte program utan vägrar helt enkelt att ta skit oavsett vilken ”förtrycksordning” det kommer från.

/Plan

Etiketter: , , , , , ,

10 svar to “Varför Hardqueer är ute och cyklar”

  1. Lutte des classes Says:

    […] Konfliktportalen.se: Kim Müller skriver Don’t mourn, moralize!, Planekonomen skriver Varför Hardqueer är ute och cyklar, Acidtrunk skriver Quote: The Profit Bay Taggad med:Anarkism, Design, Mode, Socialism leave a […]

  2. Snatterskan Says:

    Du är grym Planis!

  3. Jan Guillou och Åsa Linderborg om skolan | Svensson Says:

    […] Att jaga spöken eller ubåtar?, Jinge skriver Reinfeldt och Pseudodalen, planekonomen skriver Varför Hardqueer är ute och cyklar Incoming Links (via Tecnorati):Nothing […]

  4. Tuss Says:

    Fint!

  5. Krastavac Says:

    Bra skrivet brorsan!

  6. Dösnack, bitterhet, jobb « Vardagspussel Says:

    […] Vardagspussel Erfarenheter och tankar kring arbete och fritid. Fackligt, politiskt, vardagligt, gnälligt och osäkert. « Varför Hardqueer är ute och cyklar […]

  7. Mode och alternativ sexism. « Lutte des classes Says:

    […] Vardagspussel: Varför Hardqueer är ute och cyklar […]

  8. kaka Says:

    Hej!
    googlade hardqueer, hittade text. vågar mig på att svara:

    Vi har inte hävdat att de här tankarna och det vi har gjort är något nytt, bara att det är något vi vill göra. Kalla det historisk upprepning, det är tankar vi behöver tänka och sprida och praktisera, problemen kvarstår ju, även om frågorna har diskuterats hur länge som helst.

    Sen hänger jag helt ärligt inte helt med i ditt resonemang om ordet intersektionalitet. Ja det är ett analysperspektiv, är det så problematiskt att vilja vidga det till att samarbeten mellan olika kamper och grupper? Ett perspektiv finns väl till för att kunna användas till analys att sedan bygga handling på. På vilket sätt menar du att det motverkar det det man vill få fram?

    samt:
    hardqueer är ingen organisation utan ett nätverk, icke-nätverk, whatever, vi har möten och en mejllista för att folk som vill göra saker ska träffas, lära känna varann och kunna göra det tillsammans.

    och det Kvinnorbloggen svarar på var en annan artikel av Alexander, reducera inte hardqueer bara till honom. Vi är många, peppade, lika och olika och stöter på kapitalismen och patriarkatet ganska ofta och vill som du inte ta nån jävla skit. Tror starkt på det här med att käfta emot, organisera och göra motstånd.

  9. Plan Says:

    Jag har här svarat på Hardqueer, eftersom jag absolut inte reducerar Hardqueer till Alexander. Jag är inte intresserad av att bråka med honom utan av att försöka komma framåt genom att undersöka vilka misstag som begåtts och hur vi tillsammans inte ska upprepa dem.

    Att ni kanske behöver tänka de här tankarna tror jag absolut stämmer, men det blir väl konstigt om vi ska strunta i hela formen för våra organisationer och bara som ensamma människor försöka utveckla vår politiska medvetenhet, eller hur? Det finns gott om människor i både queer- och facklig kamp-lägret som kommit till en bra förståelse av hur vi måste organisera oss. Finns ingen anledning till varför inte fler ska få praktisk erfarenhet av vilka former av kamp som faktiskt hjälper oss.

    Om intersektionalitet. Ledsen om du inte förstod, jag kan bara be dig läsa igen. Och förtydliga: jag är inte emot samarbeten mellan ”olika kamper” och grupper. Bara att jag tror att ett överakademiskt ord inte är ett bra sätt att beskriva det. Intersektionalitet basuneras ut som lösningen på alla våra problem från ett fåtal queers/autonoma. Men det är ett symptom att det betyder ungefär lika mycket som när trotskister ropar på ett nytt arbetarparti (de vill med det säga exakt samma sak som ni).

    Jag vill inte gnälla eller skuldbelägga utan tycker att vi med det ska lära oss att det inte är beskrivningar som fattas oss utan fler praktiker som faktiskt leder nånvart! Börja fundera över på vilket sätt ni genom Hardqueer kan utmana könets reproduktion (gå emot familjen någon? Inte på något anti-hetero-sätt men kanske man borde praktiskt börja lobba emot kärnfamiljen och erbjuda alternativ som inte är totalhippie?)

  10. snatterskan Says:

    Kaka,

    tack för din kommentar. Kul att det blir diskussion! Jag håller med Plan i vad han sagt, men vill gärna ge en kompletterande kritik.

    Hardqueers artikel på Yelah är alldeles för luddig för att ge någon som helst klarhet i ni vill. Texten är fylld med svepande påståenden som att ni ”vill se en bredd av olika aktionsformer” eftersom det inte finns någon ”one size fits-all lösning och olika motståndsformer fungerar bra för olika kamper”. Det är inte argumentation, det är uppradanden av olika åsikter som inte motiveras.

    Vem har hävdat att det bara finns en lösning på alla problem? Eller vilka aktionsformer gör anspråk på att passa alla typer av konflikter? Jag antar att Hardqueer tycker sig se sådana tendenser, annars vore det väl helt överflödigt att påpeka att det behövs olika aktionsformer. Så varför inte bara exemplifiera? Istället för att vara konkreta slänger sig artikelförfattarna med ord (radikala; solidaritet; gemenskap m.m.) som kanske klingar bra men som saknar substans eftersom de inte backas upp av förklaringar till vad man menar. Texten blir ungefär lika givande att läsa som en företagspolicy. Vackra ord men utan innehåll.

    För övrigt kan jag inte se vad jag skulle ha gemensamt med ”överklassbögen” eller vad vi skulle vinna på att visa solidaritet med honom. Citerar Pontus Lundkvist (ur huvudet): ”Att slå ner Fredrick Federley för att han är bög är som att gilla Alice Cooper för att han är bra på golf.”

    Ser fram emot svar,
    Snatterskan, Vardagspussel

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: