Arbetarklassen supercalifragilisticexpialidocious

by

För ett tag sen så anklagades jag av en kamrat för att ”jämt tala om mitt jobb”. Jag tog väldigt illa upp. Främst för att han fick medhåll från en person som står mig mycket närmare men också för att jag tyckte kritiken var missriktad. Visserligen handlade det inte om att jag snackade om jobbet i allmänhet, utan att jag ofta tog min egen situation på min arbetsplats som exempel i politiska diskussioner.

Men vadå? Om man inte utgår från sin egen situation, vems ska man då utgå ifrån? Ska man lalla på om arbetarnas befrielse från sitt elfenbenstorn som de revolutionära överklassarna från förrförra seklet? Ja, det vore i och för sig ganska trevligt. Fast nu är det ju tyvärr så att jag och de flesta av mina vänner inte har det valet. Vi är helt enkelt fast i vår vardag. Eller för att uttrycka det som Cornelius Castoriadis;

“För arbetarna är historiens slutgiltiga problem ett vardagsproblem”.

Nu skulle säkert samma kritiker vilja påpeka att det är alldeles tossigt att ha läst Castoradis bok om hur ekonomin i ett socialistiskt samhälle skulle kunna fungera utan att ens öppnat pärmarna till första bandet av Kapitalet av Karl Marx. Och jag ger honom rätt.

Det är jättetossigt!

Studier är jävligt viktigt. Och jag applåderar de socialister som orkar att gå på varje studiecirkel, läsa flera vänsterinriktade högskolekurser på sidan av, åka på konferenser, läsa tonvis med böcker privat och dyka ner i diskussioner kring djupa teoretiska texter på internetforum.

Speciellt om de samtidigt hinner med att göra andra saker som att umgås med vänner och sköta om sig själv och sitt hem.

Plan sa i samband med där här något i stil med: ”Vadå snackar jämnt om sitt jobb? Vad ska vi annars prata om? Vi är ju där jämt!”

Jag spenderar majoriteten av mitt dygn av att vara på, förbereda mig för eller vila upp mig inför arbetet. Anledningen till att jag inte orkar gå på studiecirklar i marxistisk teori eller t.ex. skriva inlägg här på Vardagspussel varje dag efter jobbet är inte för att jag inte vill det. Utan för att jag inte orkar! När jag kommer hem så vill jag äta mat, titta på Scrubs och se bilderna från festen i helgen.

Men om jag då som organiserad socialist inte pallar fördjupa min kunskaper, hur ska då den stora majoriteten av arbetarna orka med det? Vänsterns problem är dock inte att det läggs för mycket vikt på att studera, eller för lite för den delen. Problemet är att parollen ”studera, organisera, agera” styckas upp. Några grupper pluggar, andra samlar medlemmar eller röster och vissa låter handlingen ersätta orden. Visst finns det grupper och organisationer som gör två av tre, men vi får gå tillbaka till första halvan av 1900-talet och arbetarrörelsens barndom för att hitta exempel som tar till vara både vikten av att studera, organisera och agera.

Vad tjänar det till att en liten grupp blir experter i marxistisk teori, har läst de flesta filosofer som namedroppas i Hardts och Negris Imperiet och kan tala akademiska flytande om de inte sprider sin kunskap vidare? Kunskapsutjämning är det som studier ska handla om. Och med det menas inte att sucka högt när man anser att någon annans politiska analys är för grund och peka på en stor hög av böcker som först måste läsas för att denna person ska få uttala sig igen.

Det är här det blir svårt. Att tala så att folk förstår är inte det samma som att prata som att folk vore dumma, även om många verkar tro det. På ena sidan har vi de som kokar ner socialismen till banala paroller och slagord som inte säger någonting och på andra sidan har vi dem som vill skriva arbetarklassen på näsan och förklara varför de vantrivs i sin vardag genom att säga supercalifragilisticexpialidocious och dociousaliexpilisticfragicalirupus om och om igen till leda.

Supercalifragilisticexpialidocious? Ett av det längsta orden i det engelska språket.

Ja ni vet, som Mary Poppins sjunger:

Det är ett ord som, enligt Mary Poppins, kan användas för att både förklara något ”som det inte finns något ord för” och dessutom gör så att du låter mycket bildad.

I den betydelsen så är det knappast en komplimang att anse att det är så det låter när den bildade vänstern talar. De har orden som beskriver problemen men ingen förstår vad de menar eftersom orden är så krångliga!

Men det finns en annan sida av ordet. Och den är positiv!

Den exakta betydelsen av de olika delarna, översatt till svenska, är nämligen;

”Gottgör för extrem och delikat skönhet med att vara högst bildningsbar”

Därav det här titeln på det här inlägget. Arbetarklassen gottgör för extrem och delikat skönhet med att vara högst bildningsbar. Arbetare är inte dumma i huvudet och inkapabla att göra något åt sin situation, det har bevisats om och om igen i historien. Men för att göra revolution hjälper det inte att veta att ägg måste knäckas för att göra en omelett. Du behöver stekpannan och kunskapen om hur du ska tillaga den också.

Kunskaperna som vänstern och dess teoretiker besitter kan, nej måste, alltså användas för att utbilda arbetarklassen! Men det kommer inte gå genom att knacka dörr och ge folk en boklista. Kunskaperna måste till att börja med användas för att bryta ner liberalernas hegemoni och totala dominans över problemformuleringarna. Dagens Konflikt är ett steg i rätt riktning för detta, precis som föreläsningarna i Kapitalet (inga förkunskaper krävs) på Stockholms Universitet är ett bra exempel på kunskapsutjämning inom vänstern.

Intressant? <- Klicka där och låt fler läsa)
Nytt: Följ min blogg med bloglovin

Läs mer: Forever United, Andrea Doria, Stockholmspunk, Total Avlöning, Redundans, Björnbrum, Fragment, Kim Müller, Johan Frick, Slutstadium, Guldfiske, Systemfel, Salka, Jordränta, Acidtrunk feat. Oman, Marcusen, Dom Ljuger, Fitt Force Five, Lutte des Classes

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

46 svar to “Arbetarklassen supercalifragilisticexpialidocious”

  1. redundans » Bilda partier, inte arbetarklassen Says:

    […] skriver detta inlägg som ett tillägg till Krastavac’s välkomnade initiativ att formulera ett längre inlägg i ett gammalt groll mellan oss. Stora delar det Krastavac skriver […]

  2. Neoviolence Says:

    Tack för detta. Förstår precis hur du känner och tänker in i minsta detalj.
    Skönt att någon äntligen fick det skrivet.

    /En annan ”lat” jävel som inte orkar fördjupa sig men gärna vill

  3. Jesper Says:

    Hej, tänkte bemöta lite saker eftersom jag antar att mycket är riktat mot mig.

    Först och främst har jag aldrig kritiserat dig för att ”prata om din arbetsplats”. Du får prata om serietidningar eller analsex vad mig anbelangar. Jag har lyft kritik kring två (2) saker.

    1:1. Att folk generellt har en förmåga att inte kunna föra teoretiska samtal på abstrakt nivå. Varufetischismen blir en teori om att folk gillar feta fälgar och fallande profitkvoter förvandlas till diskussioner om inköp av nya maskiner på jobbet.

    1:2. Att marx metod blivit förkortad i vår vänstertraditions försök att knyta an erfarenheter från arbetslivet. Ta självundersökningarna som ett exempel. Vi förmår ta vår (pseudo)konkreta vardag till abstrakta diskussioner men aldrig till det konkreta(totaliteten). Eller för att använda Marx: forskningen hanterar vi men lyckas aldrig med framställningen.

    2. Att vita män inom framförallt traditionella yrken lyfter fram sina erfarenheter på andras bekostnad. Här har jag tagit upp frågestunder på sociala forum och föreläsningar som exempel. Där snubbar kan hålla låda om sina fikarum och verkstadsgolv i en halvtimme utan att notera det det inte tillför något till debatten eller motas som intressant av övriga åhörare. Mannens självupptagenhet.

    Denna självupptagenhet blir konkretiseras också i att du tar kritiken så personligt istället för allmän. När jag påpekar att du exemplifierar en tendens inom vänstern som jag ogillar är det inte en kritik mot framförallt dig, utan mot tendensen som sådan. Jag utnyttjar helt enkelt ditt agerande för att uppmärksamma dig och andra om tendensen.

    Det du skriver om kunskap i ditt inlägg är mycket intressant och jag valde att formulera ett lite längre inlägg om det:
    http://redundans.motkraftblogg.net/2009/04/17/bilda-partier-inte-arbetarklassen/

  4. Forever United Says:

    […] 17, 2009 · Inga kommentarer Konfliktbloggarna Krastavac och Jesper har inlett en riktigt intressant diskussion om arbetarklassens bildning och […]

  5. Vem ska bilda arbetarklassen? « Forever United Says:

    […] 17, 2009 · Inga kommentarer Konfliktbloggarna Krastavac och Jesper har inlett en riktigt intressant diskussion om arbetarklassens bildning och […]

  6. Jag fattar inte Marx « Tusen pekpinnar Says:

    […] “debatt” inom Konfliktportalen. Krastavac kritiserar de teoretiska marxtuggarna och undrar varför man inte kan få snacka om vad som hände […]

  7. Patrik Says:

    Håller med dig om mycket. Både brist på tid och ork pga jobbet och brist på erfarenhet av att studera och studieteknik och sånt kan vara hinder när man vill studera. Brist pga av jobbet brukar folk vifta bort med att gruvarbetarna som strejkade 69/70 minsann läste Hegel, men det kanske inte var en tillfällighet att de läste när de strejkade och slapp jobbet? Brist på studievana brukar ibland, av de som har just studievana, blandas ihop med dåligt tålamod eller brist på ork eller motivation, det stämmer ju förstås inte heller.

    Samtidigt finns det inga(eller i alla fall allt för få bra) genvägar till kunskap. Det som kan göras, och till viss del har börjat göras, är just att erbjuda alternativ till att sitta hemma på kammaren och plöja böcker. Studiecirklar, kortare texter på bloggar, föreläsningar och diverse ”forum” med seminarier och debatter är(i alla fall för mig personligen) nåt som ger/gett en grundkunskap som underlättar studierna väldigt mycket. För förutom att bakgrund och uppväxt ger olika förutsättningar, så lär sig människor på olika sätt.

    Precis som du avslutar med vill jag avsluta med att ge all credd i världen till de som jobbar med kunskapsspridning utanför och kunskapsutjämning inom ”vänstern”! Det hjälper i alla fall mig en massa och nu när krisen har ”befriat” mig från hälften av min arbetstid så har jag till och med börjat läsa böcker hemma på kammaren.

  8. Frick Says:

    ”Men om jag då som organiserad socialist inte pallar fördjupa min kunskaper, hur ska då den stora majoriteten av arbetarna orka med det?”

    Men måste man göra det då, fördjupa sina kunskaper på akademisk nivå? Att ett fåtal inom vänstern är så superskillade på sin marx, har kanske att göra med att de har en extra fallenhet för marx och pluggar honom som en hobby? Jag har inga svar, men intressant och läsvärd text!

  9. Krastavac Says:

    Så skönt att få respons! Vet inte om jag tänkte på det när jag satt uppe till sent sent igår och skrev. Det här blogginlägget började jag formulera i huvudet för flera månader sen.

    Just nu är jag, ironiskt nog, på jobbet och har inte tid att svara på alla era kommentarer. Men det ska jag förstås försöka göra senare.

    Nije dobro de si radi!

  10. kimmuller Says:

    Kunskaperna som arbetarklassen och dess teoretiker besitter kan, nej måste, alltså användas för att utbilda vänstern!

    För att parafrasera dig lite grann. Jag tycker att ett grundfel med hela den här intressanta debatten är att man förutsätter att vänsterakademiker sitter inne med en massa kunskap som är relevant för arbetarklassen. Och så är det inte.

  11. di Moda Says:

    ”Varufetischismen blir en teori om att folk gillar feta fälgar och fallande profitkvoter förvandlas till diskussioner om inköp av nya maskiner på jobbet.”

    Skulle arbetklassrörelsen bara prata i termer om profitkvoter och varufetischismen skulle det skapa ett intresse? Om man aldrig pratar om vad som händer i sin vardag eller knyter an teorierna till verkligheten så skulle någon bry sig? Att bara försöka prata högtravande om olika teorier kommer aldrig leda någon vart.
    De flesta inom arbetarklassen tänker nog inom teorierna varufetischism och profitkvot utan att använda just de orden.

    ”Att vita män inom framförallt traditionella yrken lyfter fram sina erfarenheter på andras bekostnad. Här har jag tagit upp frågestunder på sociala forum och föreläsningar som exempel.”

    Är det inte precis samma sak som vita män som läst högtravande böcker gör? Där kanske problemet mer är vita män än vad det är med yrke eller bildning?

  12. A Spoonful of sugar helps the marx go down « Vardagspussel Says:

    […] Vardagspussel Erfarenheter och tankar kring arbete och fritid. Fackligt, politiskt, vardagligt, gnälligt och osäkert. « Arbetarklassen supercalifragilisticexpialidocious […]

  13. flavour Says:

    ”Vad tjänar det till att en liten grupp blir experter i marxistisk teori, har läst de flesta filosofer som namedroppas i Hardts och Negris Imperiet och kan tala akademiska flytande om de sprider sin kunskap vidare?”

    Jag antar att du menar ”…akademiska flytande om de INTE sprider sin kunskap vidare?”..?

  14. Luftslottet » Blog Archive » Sex hypoteser, många frågor, och ett konkret tips Says:

    […] från Vardagspussel publicerade ett inlägg som handlade om hur alla inte orkade traggla Marx och föredrog att se på t ex Scrubs istället. Som svar på det propsade Jesper från redundans om nödvändigheten i att ändå bilda sig, och […]

  15. Jesper Says:

    di Moda : Nu syftar inte jag till vad den arbetande klassen ”borde tala om” utan om teoretiska debatter inom slutna forum (och hur de söts och nöts). Som du säkert kan läsa själv av min tidigare kommentar så lägger jag en stort vikt vid att kunna analysera utifrån historiska och geografiska konkreta förrätter. Men också att kunna för fram en framställning (en universialisering utav det centrala i vår vardag). Att nu i debatten börja föra in ”högtravande böcker” osv. är just att föra tillbaka debatten till ett identitetspolitiskt ställningskrig.

    Patrik & Fredrik : Svaret på frågan ni båda utgår ifrån bör aldrig vara att inte bilda sig. Utan att organisera sig för att få tid och kraft att bilda sig. För mig känns det som att pissa de brittiska 12-timmarsarbetande, outbildade brittiska arbetarna som faktiskt läste marx att välja billig fylla och scrubs framför Kapitalet på Youtube och ljudbok. Kalla mig elitist, men det är en magkänsla jag inte kan göra upp med.

  16. All makt åt partiet! - Autonoma Kärnan Says:

    […] utomparlamentariska (nåja…) vänstern om teori och praktik eller proletariatets bildning. Krastavac inledde det hela och andra bloggare har hakat på i denna diskussion. AK vill lägga fram sin […]

  17. kimmuller Says:

    ”2. Att vita män inom framförallt traditionella yrken lyfter fram sina erfarenheter på andras bekostnad. Här har jag tagit upp frågestunder på sociala forum och föreläsningar som exempel. Där snubbar kan hålla låda om sina fikarum och verkstadsgolv i en halvtimme utan att notera det det inte tillför något till debatten eller motas som intressant av övriga åhörare. Mannens självupptagenhet.”

    Det var lite otippat med intersektionalist/3-op-kortet, men varför inte?

    Jag kanske skriver ett eget inlägg så småningom men än så länge får jag väl tippa Krastavac om att flytta till Malmö så han kan få prata jobb i lugn och ro.

  18. Krastavac Says:

    Jesper skrev: ”Svaret på frågan ni båda utgår ifrån bör aldrig vara att inte bilda sig. Utan att organisera sig för att få tid och kraft att bilda sig. För mig känns det som att pissa de brittiska 12-timmarsarbetande, outbildade brittiska arbetarna som faktiskt läste marx att välja billig fylla och scrubs framför Kapitalet på Youtube och ljudbok. Kalla mig elitist, men det är en magkänsla jag inte kan göra upp med.”

    Fast du får ju inte glömma att det knappast var lätt för dåtidens agitatorer att förmå arbetarklassen att organisera sig och inte heller läste alla arbetare som ”var med från början” Marx precis. Mitt favoritexempel är ju när Kropotkin blir jättearg på en grupp tekniker för att de nöjer sig med att ”upplysas nog” för att organisera sig och ställa krav och sen jagar bort den ryske fursten när han kräver att de ska lära upp sig och själva bli agitatorer.

    Autonoma Kärnan skriver om det i sitt bidrag till debatten och tar upp Black Panther Party som ett exempel på några som hade koll på att politik måste utgå från vardagspusslet.

    Frick:
    Nä så tror jag inte det här. Man föds inte till en bättre förmåga att bli marxist. Visst kan man tjöta om att folk från ”medelklassen” har det lättare eftersom deras föräldrar är akademiker och att man då växt upp bland böcker. Men då kan man lika gärna säga att sönder/döttrar till arbetare borde ha lättare att ta till sig marx eftersom de känner av teorin i praktiken i mycket högre grad.

    Det är ju inte så enkelt att det är mellisar som läser på och arbetare som inte palller. Precis som debatten mellan Yelah och våldsvänstern inte borde ha handlat om akademiker mot jobbare. För vi vet ju alla att frågan våld vs icke-våld inom den autonoma/frihetliga vänstern knappast är en fråga om klass, utan om metod.

    Men jag är ju organiserad. Medlem i SUF sen många år nu.
    I min klubb så framgår det tydligt i stadgarna att utbildning är det viktigaste målet vi har. Men som det ser ut nu är det främst de som är arbetslösa, går på gymnasiet eller studerar på högskolan som känner att de har tid med studierna.
    Som Patrik skriver, nu när vi alla riskerar arbetslöshet i och med krisen så kanske vi får tid till att läsa på?

  19. Krastavac Says:

    Kim Müller: Och aldrig att jag flyttar till Malmö. I så fall får ni fixa de där spårvagnarna först.
    Jag ska hyra en 5:a för mig själv i Rosengård och skratta åt alla som gnäller över hyran på sin etta på Möllan (nära till allt och billigare än en förortslägenhet i sthlm).

  20. Jesper Says:

    Krastavac : Jag vet inte riktigt vad man skall göra utav ett sådan påstående (”att vår teori måste utgår ifrån vår verklighet”). Det blir ett jävligt platt argument just eftersom ingen har någon annan åsikt. Frågan är ju hur man använder klassens erfarenheter utan att fastna med vår skada (som Nietzsche utrycker det).

    Jag tycker mig känna en ovilja hos vissa människor när man försöker resa från det historiskt konkreta till det allmäna för att utreda skillnaderna. Det är någonstans där i mellan som vissa tycker att man lämnar klassens vardag för att bli insnöad akademiker.

    Jag påstår inte heller att det är lätt att berika sig med kunskap. Eller för att citera Marx själv:

    ”Det finns ingen kungsväg till kunskapen, och endast den, som inte skyr mödan att klättra uppför dess branta stigar, har utsikt att nå dess ljusa höjder.”

    Men jag påstår att vi står mer förberedda för en sådan bestigning än någonsin tidigare.

  21. Samira Ariadad Says:

    Jag blev tvungen att lägga mig i nu eftersom jag är en del av den från början och också har haft samma kritik. Fan jag har försökt förklara hundra gånger nu och jag ser att Jesper har det med, men jag förstår inte varför det inte går fram. Jag gör verkligen inte det. Jag kanske har en hård ton nu, men det är inte PERSONLIGT utan det handlar om tendensen i sig och vi är så pass vuxna att vi ska kunna diskutera utan att bli riktigt upprörda och ha självdistans nog att se varför vad vi gör kan vara problematiskt. Eller kan vi inte det? Och jag har en hård ton för att jag tusen gånger har varit både ödmjuk och sympatisk i att försöka förklara vad det handlar om men det har bara tagits emot med att ignoreras – tack för det. För tusende gången…

    1. DET HANDLAR INTE OM ATT DET ÄR FEL ATT PRATA OM SITT JOBB. Kan man inte ens få kritisera att hallå – kolla runt och se om det inte är bara snubbar som snackat om sina jobb, ofta i fabrik när det är ett forum. Om det är det, vilket det brukar, DÅ TILLFÖR DU INGET MED DIN HISTORIA. Det blir att prata för pratandets skull. Lämna den platsen åt en tjej i vården eller fan som helst. Det är just det. Fan har vi en så stor tillbakagång i en feministisk diskussion att en snubbe inte ens kan bes ge plats åt tjejer utan att bli defensiv och gråta om hur synd det är om honom som inte får prata om sin arbetsplats? För det är ju INGEN som – trots påpekningar har kunnat svara på den kritiken utan den har ju bara IGNORERATS med ”VADÅ, vad är det för fel på att prata om min arbetsplats?”.
    Och kritik två av att prata om sitt jobb – man nämner utan att säga hur det är generellt. Visst, även enskilda kamper på ens arbetsplats kan vara av stor vikt men normalt brukar man vilja snacka om erfarenheter för att knyta ihop dem, se om de kan sägas vara generella etc. Det brukar inte vara därför folk nämner utan det blir ofta att man håller låda och sen slutar analysen där. Ingen diskussion eller ens eftertanke kring vad man ska göra med faktan förutom att typ ”döda fackpamparna”. Vilket är ointressant, improduktivt och inte politiskt. Fan ibland är det inte ens så att någon borde kommit med historien för det är inte rätt ställe att snacka arbetsplatskamp på när det varit ett föredrag och det sitter 100 pers i en stor sal. Det har aldrig genererat någon praktik eller något nyttigt, ALDRIG har man varit med om det i de tillfällena. Bara i specifika, mindre politiska möten där man just ska diskutera vad vi ska göra.
    Mathias skrev ju skitbra om det och jag länkade även till hans text på soc.nu. Men nej nej, ännu en gång var det ointressant att lyssna. Det är ju så mycket roligare att ta åt sig och inte förstå och sen köra någon form av bashing än att faktiskt göra det. För om man läste det inlägget så snackade han om hur viktigt det var att prata arbetsplats men också HUR vi kan använda det politiskt, i politisk kamp. Mer än konstatera hur vi har det och that’s it.

    Och för det andra. Varför är det så passande att ta den vita medelklasssnubben som exempel på de som läser Marx (i det här fallet är den här snubben någon som inte ens slutfört gymnasiet så ta inte in akademien i det hela bara för att det är lätt) och inte ex. Sana, Emelie, jag och alla andra arbetarklassare som läser Marx nu och har gjort det? Det är så himla enkelt att påstå att man jobbar för mycket och medelklassarna har tid, men jag vill inte ens höra det nämnas igen för vi vet vilken bakgrund du har Krastavac och jag, och bara det är talande nog. Eller hur mycket jag eller för den delen Jesper jobbar.
    Poängen blir – om folk inte har lust eller ork att läsa Marx – fine. Men sen när blev det fult att andra gör det och försöker använda honom strategisk och i sin analys av saker. Bara för att det är så vetenskap funkar – även inom akademien så är det väl inte FEL i sig? Det är väl snarare tvärtom? För annars kan vi ju lika gärna bli liberala och hamna i – som man så ofta har diskussion om ens egna erfarenheter och då räcker det med att en tjej säger ”jag har aldrig upplevt att jag blivit sämre behandlad för att jag är tjej”. Är inte hela poängen för oss att vi pratar samhällsföreteelser – och dessa kan vi prata om för att vi ja – upplever dem i viss mån men också för att vi LÄST om dem. Vårt största vapen är ju vetenskapen och faktan – om att straff inte är effektivt – att välfärd och utbildning gynnar hela befolkningen och minskar klyftor etc. Varför detta hat mot att läsa? Om man tittar på de som kritiseras för att vara ”för teoretiska” så kan man se att den teorin används för att göra generella analyser av hur vår kamp för se ut, riktas etc. Alla är politiskt aktiva. Så om man inte förstår vad de snackar om kan man väl ändå ha så pass stor självdistans att man tänker – ok, då får jag väl ta och läsa så jag hänger med, eller så får jag skylla mig själv.
    Och då snackar jag om teoretiska diskussioner på den nivån där man specifikt pratar om marxska termer – för det är inte så att folk namedroppar eller citerar Marx varannan sekund i vanliga politiska diskussioner om olika kamper osv!

    Jag tänker inte gå in på diskussionen om arbetarromantik innan jag och Jesper har skrivit ihop snabbt om varför klass-snack inte står utanför identitetspolitik bara för att det handlar om klass och ekonomi.

  22. Betyg, en vidrig kontrollmekanism. « Says:

    […] här förs en debatt om kunskap som kan vara intressant för den som tyckte att detta inlägg var […]

  23. Samira Ariadad Says:

    Och för att bara komplettera med mindre hets och istället om just problemet med information och kunskapsinhämtning och utjämning – jag är helt för att bring Marx to the people. Förenkla. Spela in föredrag. Ha dagar som VSFs kapitaletdagar. De är populära och det säger en hel del, folk är intresserade och behvöer en push i att inspireras läsa.
    Och det finns. Det finns en del med både David Harvey och andra, och jag tror och hoppas på fler pedagogiska bilder om värdeläran ex. Vi har själva försökt sätta igång en filmserie i det.
    Sen är det med det här som med andra teorier – det kommer ta tid innan böckerna blir fantastiska e-böcker med rörlig bild etc, vi kan sitta och cama oss själva i tvsoffan och föra diskussionerna så istället via ett stort forum etc. Innan allt jobb som folk idag har lagt ned på introduktionsböcker, illustrationer etc samlas och görs fritt till ett arkiv så att allt blir lätt att hitta och få tag på. Tills dess undkommer vi inte att försöka läsa den där bundna tråkiga boken med 80000 exempel ihop i en liten bokcirkel á la 1800-tal, eller påbörja den processen. Och jag tror att man kan påbörja den och bidra med mycket utan att ha läst ut kapitalet själv ännu.

  24. Krastavac Says:

    Jag tänkte först skriva ett nytt blogginlägg för att svara till dig Samira, men det blir nog bättre här:

    Diskussionen om att det jämt är snubbar som tar plats och håller låda om sina jobb på t.ex. forum och debatter har ni (du, jesper och säkert flera) tagit när jag inte varit med.
    Inte heller har resultatet av denna diskussion, kritiken mot såna där snubbar som jämnt snackar om sina jobb skett öga mot öga med en mig, en av de snubbar som jämt snackar om sitt jobb.
    Istället har den nått fram till mig genom små pikar på internetforum och communitys som faktiskt har varit riktade till mig. Jag tvivlar på att Jesper trodde han skulle nå ut till alla snubbar som tar kvinnors plats på socialistiska forum genom att skriva att han ”är så jävla trött på småungar” som förstör hans föredragsfilmande genom att snacka om jobbet på sin facebookstatus. Inte heller tror jag det når fram till den stora grabbmassan genom att han skriver dissiga inlägg mot SUF Stockholm i trådar på soc.nu OM jag är den enda SUF:aren som skriver i just den tråden (kritiken mot SUF är som bortblåst när andra medlemmar har något att säga om något)

    Så när jag inte känner till bakgrunden till kritiken(dvs er diskussion om bristen på feministisk medvetenhet bland snubbar i allmänhet) är det klart att jag tar den personligt. Speciellt när jag inte ser att nån annan blir tagen som exempel. Det kan ju inte vara ett problem om bara jag gör det? (Nä, jag vet att jag säkert inte är ensam, point made).
    Nu har iofs Jesper klargjort i nån kommentar (hittar inte just nu) att även om han använder mig som (enda) exempel så ska jag inte missta det för personlig kritik och i och med din kommentar här så gör ju du det också (igen, jag vet att du sagt det förut)

    Sen så misstar ju DU mitt inlägg för personangrepp. Jag har väl inte använt Jesper som exempel? När jag skrev inlägget tänkte jag lika mycket på dig som på alla andra i samma krets som är pålästa marxister. Varför tar DU det så personligt?
    Varken mitt inlägg eller debatten som följde handlar ju relationen mellan dig, mig och Jesper. För om så vore fallet så kan väl Jesper starta ett slagsmål med mig istället så vi kan göra upp. Fast en sån lösning är ju knappast särskilt konstruktiv eller fylld av feministiska perspektiv heller.

    Och jag försöker i det längsta undvika ”mellisakademiker vs arbetarjobbare” tugget eftersom jag tycker problemet är större än så.
    Den största delen av ”Arbetarklassen supercalifragilisticexpialidocious” handlar ju om att jag känner att jag inte har tid eller orkar studera. Inte om att jag borde få snacka om mitt jobb i tid och i o-tid och att ni är alla läkarungar.

    Det jag ser som det största problemet är ju att om en organiserad socialist inte orkar fördjupa sina kunskaper pga arbete, (och i inlägget här ovan tar jag ju mig själv som exempel) hur ska då vänstern/arbetarrörelsen kunna bilda/upplysa/whatever arbetarklassen – eller kanske snarare som Jesper skriver: ”Att bilda partier som förmår skapa utrymme för arbetarklassen att bilda sig själv” ?

  25. Josef Says:

    Att killar tar för mycket plats sker ju i massor av sammanhang. Jag förstår inte vad som gör just jobbsnackandet till ett problem? Är väll lika drygt oavsett ämne.
    Jag är bra på att pladdra strunt om flera saker än jobbet, eftersom jag inte jobbar så mycket, men det gör mig inte mindre irriterande.

  26. Krastavac Says:

    ”Och för att bara komplettera med mindre hets och istället om just problemet med information och kunskapsinhämtning och utjämning”

    Yay! Nu skriver du ju om vad debatten handlar om. Och dessutom håller jag med dig i den kommentaren till 100%
    Skönt!
    Då kan vi lämna våra personliga konflikter bakom oss och tala politik.
    Ber om ursäkt om du och Jesper tolkat min kritik som personliga påhopp eller något liknande.

  27. Patrik Says:

    Jesper: Förstår inte riktigt vilken fråga du syftar på. Det jag försökte säga med min kommentar var två saker.

    1. Har man aldrig läst en bok så är det inte superlätt att börja med politisk teori och ekonomi. Självklart är det supernödvändigt att studera men alla har inte samma grundförutsättningar och alla lär sig inte bäst genom att plöja böcker, personligen lär jag mig t.ex. bäst genom föredrag och diskussion.

    2. Jag ville ge credd åt ”er pålästa” som gör jävligt mycket bra saker för att förenkla för andra att lära sig. Kapitaletdagen, politiska bloggar, socialistiskt forum och annat har gett mig en grundkunskap och förståelse som gör att jag nu när jag dessutom fått en massa tid över har börjat läsa böcker och för första gången i mitt liv inte måste sitta med en ordbok och slå upp var annat ord.

    Kort sagt: Alla kan lära sig om man bara får/skaffar sig rätt grundkunskaper och verktyg.

  28. Handlingens propaganda och pedagogik « Vardagspussel Says:

    […] Arbetarklassen supercalifragilisticexpialidocious (Krastavac/Vardagspussel) […]

  29. Så ödmjukt jag kan « Kim Müller Says:

    […] en kommentar till Krastavac skriver Jesper ett par intressanta saker där han klargör sin kritik: “1:1. Att folk […]

  30. AutonomaK Says:

    Det är, som en bisats, sjukt intressant att den feministiska kritiken mot Krastavac kommer från en grupp som har så sjukt risig feministisk praktik själv. EN tjej fick vara med i tankesmedjan och på möten blir tjejerna tilldelade banderollskapande — och när Samira ska formulera kritik gör hon det tillsammans med sin snubbe.

    Rensa upp i egna led först, förihelvete. Släpp in brudarna.

  31. planekonomen Says:

    Jag ber som en av moderatorerna att Autonoma Kärnan försöker skriva om sitt inlägg ovan till något vettigare, för sin egen skull. Som det är nu är det någon form av personligt påhopp kombinerat med ett rätt ogrundat angrepp på Dagens Konflikts feminism. Vi kan bättre, påpeka sådant som rör diskussionen och som tillför något.

  32. AutonomaK Says:

    Du menar att det är irrelevant var kritiken kommer ifrån? Jag håller inte med. Men OK. Ditt forum, dina regler.

  33. Anton Says:

    Jag ville inte sänka mig till att debattera i den här jävla sandlådan, men när det blir så här jävla idiotiskt kan jag inte låta bli. Det främsta problemet är att debattörerna här tror att de håller på med något viktigt. I så fall borde ni tänka på hur jävla alienerande era idiotkommentarer är, för om krastavac inlägg på något sätt ska bära den tyngd ni tillskriver det borde era egna muppkommentarer vara tio gånger så viktiga.

    Om det finns något som uppmuntrar folk att verkligen läsa marx så är det när man för socialistiska perspektiv till vardagen. Om samira och jesper har problem med att folk tycker om att diskutera sin vardag när de diskuterar politik så kanske det är för att samira och jespers vardag kanske skiljer sig från resten av arbetarklassen.

    Jag ber som en av läsarna att planekonomen omformulerar sin kritik av vad AutonomaK skrev (som var vettigt) till något vettigare (så jag förstår vad han menar).

  34. planekonomen Says:

    Ok, jag tycker helt enkelt att det käftas på ett onödigt agressivt sätt, och jag kan knappast anklaga AutonomaK för att ha börjat. Kanske var onödigt att påpeka just AKs inlägg när jag menade att säga att hela tonen var dålig. Jag tycker det går att kritisera Dagens Konflikts feminism, det var inte det, men sättet som AK gjorde det.

    ”I så fall borde ni tänka på hur jävla alienerande era idiotkommentarer är, för om krastavac inlägg på något sätt ska bära den tyngd ni tillskriver det borde era egna muppkommentarer vara tio gånger så viktiga.”
    JAG förstår inte riktigt vad du menar med det här Anton? Att det är alienerande när folk dissar att man tar Marx till sin vardag kan jag förstå.

  35. Krastavac Says:

    Lustigt nog så pratade jag om Anton om det här igår. Vi satt tillsammans på ett av ”ölhakens källare” och jag väntade givetvis på att bli upphämtad av nån påläst kamrat och bli matad med ”chockladsmakande marxistisk kunskap”.

    Anton var redan då, som det kanske märks har ovan, ganska upprörd över hela ”debatten”. En ickfråga, tror jag han kallade den.
    Men jag håller inte med honom här ovan. Det finns ingen homogen arbetarklass, så Samiras eller Jespers skillnader gentemot ”resten av arbetarklassen” makes no sense. De må inte se ut eller låta som tagna ur en sovjetisk propagandarulle men är inte borgarklass för det. Så är det bara.

    Det är väl lite där problemet ligger. Hade arbetarklassen varit mer homogen hade det liksom varit enklare att ”upplysa” och radikalisera klasskampen som där förs. Så var det ju mer under arbetarrörelsens barndom. Självklart fanns det skillnader och motsättningar och skikt på den tiden också, men jag tror de är fler idag. Tyvärr tror jag där att arbetarrörelsen inte har hängt med i utvecklingen av nutidens kommunikationer och ”informationssamhälle”.

  36. Jesper Says:

    Anton : Om du läser det jag skriver så ser du att jag inte på något sätt misstycker att man grundar sin analys utifrån sin vardag. Tvärt om! Kan deltagare i den här debatten inte vara snälla och kosta på sig lite hederlighet och argumentera utefter det som faktiskt skrivs och inte utifrån de förväntningar vi har på varandras möjliga åsikter.

    Jag skriver ingenting om ”arbetsplatssnack” i mitt inlägg eller här i debatten (mer än rent försvar mot vad jag anser är feltolkningar). Trots detta så är det en åsikt jag tillskrivs av flera stycken här. Det gör det väldigt besvärligt att fortsätta diskussionen eftersom jag förväntas försvara en åsikt som jag inte bekymrar mig med.

    Krastavac : Jag förstår om du tagit saker personlig osv. Och det är också därför jag berömmer ditt initiativ att tvinga fram längre och bättre formulerade åsikter från oss båda två.

  37. Samira Ariadad Says:

    Nu lämnar jag den här debatten då det känns som att vi skriver över huvudet på varann. Jag vill bara säga ett par avslutande ord.

    Ja jag tog upp andra diskussioner vi haft, bla om klass i mrin kommentar. Det hörde inte till saken just i ditt inlägg nu så vi kan lämna det därhän.
    Men nej det är inte personligt fortfarande för det, jag tog upp åsikter i just arbetarvardagsgrejen som vi snackade om. Jag förstod inte riktigt, men jag hoppas att det blev tydligt vad kritiken bestod av. Jag säger det igen – det är inte att utgå ifrån sin vardag i politiken jag kritiserar, tycker är fel etc. Eller att ens nämna hur man har det. Det är i vissa sammanhang det kan bli improduktivt, det är allt jag säger.. Det är fortfarande saken i sig det gäller, inte någon grudge, jag tar dock diskussionen med dig öppet då jag hoppas att vi ska komma någon vart och vi verkar tycka olika och det är inte dig det handlar om utan generellt inom vänstern, en tendens.

    Rensa upp i eget led skriver autonomak och jag förstår inte varför det är en motsättning – klart det finns en feministisk diskussin även i den grupp jag är aktiv och det är klart det fortfarande är viktigt att kunna kritisera oödmjukhet eller snubbe som håller låda på föredrag också. Och sen tillskrivs jag att vara ofeministisk för att även en snubbe (dvs Jesper) har den kritiken? Det är väl jättebra om vi faktiskt är överens? Jag säger inte heller att bara vi får fler tjejer eller tjejer som hörs så får vi feministiska grupper, jag är ju intresserad av den politiken. Och det tycker jag till viss mån förs av hela DK, oavsett hur många kukar det finns där, det är självklart att vi inte ska lägga över all feministisk kamp på att föras av tjejer, det vore både enkelt men också reproducerande av just de kategorier vi försöker frigöra oss ifrån.

    Anton orkar jag inte ens börja svara på. Jag anser att det finns en poäng i att dikutera det här ja – och jag värderar inte det jag säger som viktigare. Det är liksom lite poängen av en diskussion, att olika parter uttalar sin åsikt sist jag kollade.

  38. Olle i Stockholm Says:

    Den här debatten här minst sagt intressant, men den är också fullkomligt obegriplig.

    Därför skulle jag vilja fastslå några saker som jag tycker, men jag vill inte att folk ska känna sig utpekade, det är allmänna tendenser jag kommenterar och inte enskilda personer.

    1. Det är rätt uppenbart från mitt perspektiv att medlemmar i SUF Sthlm känner sig förminskade och klappade på huvudet av andra inom vänstern. Detta tycker jag är förståeligt och det är hög tid att detta ändras på nu. SUF Sthlm är en fantastisk organisation som innehar vänsterns bästa teoretiker och praktiker. Det är smått bisarrt att organisationens medlemmar är så trogna besökare på andra organisationers föredrag med tanke på att övriga vänstern har mer att lära av SUF Sthlm än tvärtom. Det är dags att alla som befinner sig utanför SUF slutar se SUF som sina adepter. För vi vet alla att det är så och det är patetiskt. Hur kan de bästa organisatörerna vara de som anses vara de som vet minst om organisering? Detta är dock i första hand SUFs eget problem, som de måste ta itu med och hävda sin egen förträfflighet (hur är det egentligen med självförtroendet?). Det kan man inte skylla på enskilda syndabockar utanför SUF.

    2. Teori kommer alltid enligt mig att vara svårt. Tyvärr. Det är inbakat i själva definitionen av teori. Vi har en rad lättförståeliga saker, prylar framför oss som vi vet vad de betyder. Men vi fattar inte hur de förhåller sig till varandra. Vi skapar ett tankesystem som är mer komplext än sakerna själva. Detta är och förblir ”svårt”. Jag kan inte nog prisa alla initativ som gör svår teori lättillgänglig, men den kan aldrig tas ned helt på helt vardaglig nivå, för då har vi ingen teori kvar. Så är det tyvärr.

    3. MEN. Teori får aldrig reduceras till ett simpelt medel för att mästra över andra. Som sagt, teori är ett sätt att förstå. När man producerar teori ska man inte fråga sig vad någon annan skulle behöva veta, utan vad man SJÄLV vill få reda på. Ordnar man ett seminarium där man först och främst hoppas att alla andra ska få en tankeställare, som man själv redan har koll på, så är man enligt mig ute på tunn is.

    4. Parallellt med denna diskussions huvudspår finns ett tema som är så otroligt viktigt, och det är att feminismen är på tillbakamarsch inom den autonoma rörelsen. Ironiskt nog är det dem som säger sig vara fria från påverkan av Marx-dogmer som stenhårt försvarar Marx kategorier (klass, exploatering, kamp om arbetsdagen osv) mot feministisk kritik. Detta är väldigt oroande. Prostitution, porr, manlig dominans – allt viftas bort med en övertro på just marxistiska begrepp.

    5. Vi måste komma ihåg att teori trots allt har en enorm inverkan på alla vänsteraktivisters tänkande, även de som läser mindre eller inte alls. Karl Kautskys saga om kapitalismens uppgång och fall (a k a ”marxismen”) har i hundra år varit en dogm för majoriteten av alla vänsteraktivister, trots att knappt en enda läst en rad av gubben. Men det gör inte att man måste läsa Kautsky för att bryta med honom när man blir begränsad av dem. Det är nog tyvärr i mångt och mycket en fråga om självförtroende. Själv gör jag gärna kopplingar mellan ny teknik på min arbetsplats och profitkvotens fall, trots att jag inte alls behärskar Marx alla abstraktionsnivåer (vem gör det?). Men jag har lärt mig att jag faktiskt får, och har rätt att, teoretisera på ett mer generellt plan trots att jag inte hänger med i alla ekonomiska teorier ibland.

    6. För att sammanfatta mitt svammel så försöker jag säga att det inte finns några ursäkter att hänvisa till Marx-kunskap när man argumenterar emot någons teori om sakernas tillstånd. Om det nu är så som jag förstått det (stämmer det?) att många unga vänsteraktivister är rädda att förklara hur de tycker att samhället ser ut, på grund av att de kan bli slagna på fingrarna för att ha dålig koll på Kapitalet, så är det inte bra. Om det är så så är det otroligt hämmande för en bred vänsterdiskussion, vi har ju samhället precis utanför fönstret och det är skitlätt att teoretisera kring. Det vore otroligt tråkigt om folk begränsar sig till sina arbetsplatser för att de upplever att de ”skolade marxisterna” har fått monopol på de större samhällsfrågorna. Men lösningen på detta är inte att de unga ambitiösa vänsteraktivister som känner sig pissade på fortsätter hoppas att deras teorier erkänns av de stora pojkarna. Istället måste de börja producera egen teori om allt möjligt (såväl om det lilla vardagliga och det stora samhälleliga) och våga försvara sin analys i sig.

  39. Olle i Stockholm Says:

    Borde ha läst igenom det. Det är ju skitrörigt. Några klargöranden:

    Om punkt 4. Det är ett problem enligt mig att KRITIKEN mot prostitution m m. viftas bort med marxistiska begrepp. Om ingen hängde med där.

    Om punkt 6. ”det inte finns några ursäkter att hänvisa till Marx-kunskap”. FÖR att hänvisa ska det stå så klart.

    Dessutom vill jag klargöra att jag inte riktigt känner igen mig i de bilder olika debattörer beskriver varandra med. Men ibland har jag tagit dessa bilder och diskuterat dem som problem i allmänhet. För att betona att jag inte vill ta ställning i det personliga skyttegravskriget.

  40. Jesper Says:

    Olle : Det är svårt att diskutera sånt här när man generaliserar i stora drag. Jag vet inte om jag och samira (som är de tillsammans med Krastavac som debatten utgick ifrån) är ”de stora pojkarna”? Jag känner mig absolut inte som en sådan. Jag är värsta färskingen när det kommer till politiskt teori och har inga högskolepoäng i ryggraden. Men jag är fruktansvärt intresserad av detta nya glädjeämne i mitt liv och debatterar det gärna vitt och brett och testar mina egna uppfattningar mot andras. Att göra detta till ”stora pojkar som läxar upp småttingar” känner jag är ett sätt att diskvalicera mitt deltagande i en teoretisk diskussion (även om det inte är din avsikt osv).

    Jag vill lite varna för att man lyfter upp en motsättning som inte finns. Men jag skall försöka skriva något på bloggen om detta.

  41. redundans » Bloggdebatter och intellektuell hederlighet Says:

    […] flera redan uppmärksammat så fördes det i helgen en mindre intern debatt på flera konfliktbloggar. Detta är något jag välkomnar med öppna armar. Personligen […]

  42. Olle i Stockholm Says:

    Jesper: Nä jag menade inte bara er. Menade alla som är ett antal år äldre än SUFsnittet. Inklusive mig själv. Sorry om det verkade som det.

  43. You have to study and get organized…or you could steal stuff « Vardagspussel Says:

    […] Arbetarklassen supercalifragilisticexpialidocious (Krastavac/Vardagspussel), Bilda partier, inte arbetarklassen (Jesper/redundans), Vem ska bilda arbetarklassen? (Haninge/Forever United, Jag fattar inte Marx (Tusenpekpinnar), A spoonful of sugar helps the Marx go down (Krastavac/Vardagspussel), Sex hypoteser, många frågor, och ett konkret tips (Job/Luftslottet), All makt åt partiet! (Autonoma Kärnan), Teori vs. praktik/Marx vs. Scrubs (Dom Ljuger/Dom Ljuger), Där hatet mot intellektualitet och studiedisciplin gror! (Autonoma Kärnan), Handlingens propaganda och pedagogik (Planekonomen/Vardagspussel), Så ödmjukt jag kan (Kim Müller), Socialistisk folkbildning – eskapist eller aktivist? (Loke/Kristoffer Ejnermark), Bloggdebatter och intellektuell ärlighet (Jesper/redundans), Hur landet ligger (Wot/Dom Ljuger), Santa is a bitch ass (Di Moda/Lutte des Classes) […]

  44. Jenny Says:

    Nu orkar jag inte läsa alla kommentarer här, men jag håller med dig i ditt inlägg. Jag är själv kallskänka och organiserad socialist. Innan jag började jobba heltid orkade jag springa på kurser och studiecirklar men efter 9 h i ett kök är det inte det första man vill göra.
    Det är trist att vissa har den synen du beskriver, att man måste ha läst en massa böcker innan man får uttala sig. Erfarenheterna av klassamhället är ingenting man kan läsa sig till, de känner man i magen, axlarna, handlederna osv. Sen är det självklart jävligt viktigt med studier, men för att fler av oss på golvet ska organisera oss krävs det att våra erfarenheter av klassamhället tas på allvar.

  45. Motvals Says:

    Nytt inlägg i debatten:
    http://www.antipolitik.se/forum/viewtopic.php?f=2&t=168

  46. Motvals Says:

    http://www.antipolitik.se/forum/viewtopic.php?f=2&t=168

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: