No stress

by

Det har varit en lugn vecka på jobbet. I vanliga fall så skulle vi pusta ut och misstänktsamt snegla mot datorerna. När kommer nästa stora våg av arbete? Det brukar nämligen vara så, extremt mycket jobb och stress som följs av lugn och vila.
Men nu är vi istället oroliga. Betyder det här att vi inte kommer kunna övertyga företaget om att deras varsel är orimligt?

Kommer fler att varslas? Vi vet inte.

De äldre är inte så oroliga, de har varit med om varsel förr. Äldre arbetskamrater lugnar oss och säger att det främst kommer att bli äldre arbetare, såna nära pensionen, som får gå.

Men jag vet inte, på väg hem på bussen idag sa en av dom att hon sagt att hon skulle kunna tänka sig att gå i pension tidigare. Men hon ”var för ung” hette det. Hon är 60 år.

I vilket fall så jobbar jag inte eftermiddagsskift just nu. Det är skönt eftersom jag slutar tidigare då. Men jag är så ovan att gå upp 5 istället för 7 så att jag är sömning hela dagen på jobbet. Men de två extra timmarna med sömn väger inte upp mot fördelarna att ha två timmar extra på eftermiddagen.

Igår så åkte jag och köpte kläder tillsammans med mina grannar och kompisar från grannförorten. Vi skulle avsluta med pizza i centrum men det körde ihop sig för mig. Istället så var jag tvungen att rusa ifrån dem och hoppa på bussen. Jag blev blixtinkallad till skyttelaget som hade tävling. Vi var en man kort och skulle förlorat per automatik om inte jag dök upp.

Hungrig, trött och stressad skyndade jag till skyttebanan. Min lagkamrat hade tagit med fel gevär och det låste sig tio minuter in i tävlingen. Men jag fick snabbt låna en av klubbens och sköt på. Efteråt så tackade jag för mig och skyndade iväg. Som tur är var det två nya i laget där som sköt för att få klart sitt handikapp och de kunde hoppa in istället för mig runt det administrativa (vi var hemmalag och hade lite saker att göra).

Väl hemma hos flickvännen så kollapsar jag på sängen efter att ha hängt in mina genomblöta strumpor i torkskåpet. Jag vaknade upp med mer ont i handleden än dagen innan. Jag gav arbete och gevär skulden och skyndade till bussen, kom försent och gick på en värdelös jobbkurs i,  ja fan vet jag, nåt kontorspåhitt om databaser. En kamrat från skytteklubben kom och berättade att vi vann tävlingen. Tack vare mig tydligen.

Nu har jag på mig ett handledstöd som jag fått låna av en arbetskamrat. Det känns skönt för jag packar tungt den här veckan.

Vi tar det lugnt nu. Vad ska dom göra, varsla oss?
No stress…

Intressant? <- Klicka där och låt fler läsa

Läs också:
Kim Müller, Dom Ljuger och Johan FrickDagens Konflikt

Horlänkar till högermedia:  1, 2, 3, 4

ps. Fuck finanskrisen!

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

2 svar to “No stress”

  1. Jeanettes Says:

    Galet. Ja, jag tror du förstår mig :-).
    Det är förjäkla jobbigt hos oss också, jag jobbar kanske 5 timmar och resterande går man mest runt och snackar och förklarar.
    Vi brukar ha lite fredagsstämning annars då folk är gladare men de här veckorna efter varslet är det som att komma till en begravning.

  2. Augusti till augusti: Anställd, varslad och uppsagd « Vardagspussel Says:

    […] som de äldre arbetarna gissade så kunde de flesta av de “nödvändiga” uppsägningarna lösas genom avtalspensioner. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: