Nu är det fredag, nu är det skratt

by

Eftersom det var fredag igår så gick vi på skiftet en timme tidigare. Så innan timlönen slutat rulla in så var jag inne i stan för att möta upp en kompis som också jobbat kväll.

Vi skulle till en korridorsfest hos en kompis på Lappkärsberget. Jag hade aldrig varit där och inte heller gått på någon korridorsfest tidigare. På vägen dit så drev vi nästan reflexmässigt med hypen kring studentlivet i allmänhet och akademiker i synnerhet. Det finns en nästan kuslig skillnad mellan vi som lönearbetar och de som studerar. Trots att de flesta vi känner på universiteten runt om i landet har samma bakgrund som oss så har jag ändå svårt att känna mig likvärdig med någon som drar sig med akademiska uttryck, även om det är en nära vän.

Men jag vet ju att man lätt får de svåra orden på hjärnan när man sliter hårt för att klara tentan. Under de två terminer jag försökte mig på lärarutbildningen så ökade mitt ordförråd lavinartat och jag använde säkert ordet ”kontex” 200 gånger om dagen veckorna efter jag lärt mig det.

Men tror ni inte våra fördomar om spex, ”studentikos” subkultur och akademiskt ordbajseri sköts i sank när vi gick ur hissen. Inte en punkig overall någonstans och min kompis fällde kommentaren ”Här ser ju ut som vi befinner oss i nån rysk tonårsfilm” appråpå inredning och färgval på väggarna. Festen var lyckad. Vi grattade utbytestudenter på födelsedagen (två fyllde visst år samma dag) och bjöds på drinkar och pizza av den ene.

Jag hade ett intressant samtal med en socialsekreterare från Norrtälje om våra respektive yrken. Han rådde mig genast att fortsätta arbeta inom barnsomsorgen, eftersom ett arbete måste ge något mer än bara lön för att man ska klara sig. Sen berättade han om Norrtäljes fd. socialchef som avgått i protest och vi drog paralleller till vårdcentralchefernas uppsägningar i Stockholms södra förorter nyligen.
Till slut ville vår studentvärd gå och lägga sig och vi promenerade långsamt hem i det lätta duggregnet. Tunnelbanan hade slutat gå och någonstans mellan KTH och Kungsträdgården gick vi vilse. Men Östermalm ser man ju inte varje dag heller.

Det är något poetiskt med stan så tidigt på morgonen att de sista bratsen på tagit taxin hem från Stureplan och den första tunnelbanan inte gått än. Det är tyst, lungt och stilla och bara dom som måste är är , som fikande taxichafförer, tidningsutdelare och andra morgonjobbare.

Till slut kom vi i alla fall hem till våra respektive förortslägenheter, en natt äldre och flera erfarenheter rikare.

Läs mer:

Jag noterar att flera hundra ungar från de norra förorterna kan förlora sin förskoleplats – ja, vad ska man säga? Jag är ingen anhängare av religiösa skolor precis men man löser inte barnomsorgens brister genom att minska antalet platser som finns.

Petter skriver om Lilla Karachis ”revisor”, Redundans dissar liberalismen och Kim Müller funderar kring arbetsplatskamp hos polisen i Malmö.

Intressant?

Etiketter: , , , , , ,

3 svar to “Nu är det fredag, nu är det skratt”

  1. Horror Vacui Says:

    Trevligt inlägg.

    Jag känner igen det med studenter, det kan ofta också kännas som de står över en eftersom de studerar och vet så mycket. Men mest skär det sig för mig med studenter ute i arbetslivet. De kommer till ett jobb men de vägrar höja rösten eftersom det bara är ett sommarjobb/deltidsjobb för dem, när de gått klart sin utbildning kommer de ha ett bra jobb så det är ju bara ”stå ut” ett litet tag för dem.

  2. Studenter som en låglönereserv. « Dom ljuger Says:

    […] som en låglönereserv. 10mar08 Jag läste nyss ett inlägg på Vardagspussel (det här) om hur de “vanliga knegarna” inte riktigt kände samhörighet med oss som pluggar på […]

  3. Fastfoodrestaurangen Says:

    fyfan jag som vill bli lärare. testade att göra ett gammalt högskoleprov på nätet och jag kuggade rätt rejält… En del av testet var just ordbajseri.

    Man vill ju gå längre än till restaurangen varje dag! Och östermalm på natten är inte fel, har hamnat upp där av konstiga anledningar flera gånger. Det jag älskar med att vara i en stadsdel under nattetid är att det är som att vara någon annanstans. MAn är inte riktigt van vid att en stadsdel som alltid är full med folk i plötsligt är helt död. bra inlägg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: