Trevliga människor

by

Det finns inte många saker som gör mig så glad än när man träffar trevliga människor på krogen. Jag snackar inte om kompisars kompisar eller den där guzzen du limmade på, utan om folk du bara börjar snacka med och kommer jävligt bra överens med.

I våras så hängde jag i Rågsved en kväll och firade, ja nånting. Vi drack öl och hade det allmänt trevligt. Sen stack en polare iväg för att hämta upp en vilsen australiensare och sen åka vidare till Tjärhovsplan och två andra nära och kära skulle sticka hem och sova. Jag stack också, men eftersom jag hade sovmorgon till halv ett nästa dag så var jag inte nöjd ännu. Väl i Hagis så ringer jag en kompis och får honom att möte mig i centrum.
Vi går till Trevis och beställer varsin öl. Skillnaden mellan krogar utanför stan och de inne i stan är att gemenskapen är större ju längre ut du kommer. När ingen kan välja att mellan att gå till det ena eller andra stället utan fållas in på samma hak, ja då blir det fan så mycket roligare. Samtidigt som halv-alkisarna hänger över sina öl, sitter en barnfamilj sitter och äter pizza, några tjejer och ett äldre par svänger runt på dansgolvet och alla trivs.

I vilket fall så satt jag och min kompis och snackade. Jag var bra mycket fullare än han och när vi beställer in en till öl och det är min tur att bjuda så har jag inte nog stålar. Men det ordnar sig fort, polaren lägger ut.
Jag minns inte hur men vi börjar i varje fall snacka med ett par som sitter bredvid oss. De är väl runt 30 nånting och hur schyssta som helst. Tjejen jobbar inom äldreomsorgen men har både försökt sig på lärarutbildningen och jobbat inom barnomsorgen som jag. Vi kom så jäkla bra överrens, bara så där! Samtidigt som jag kritiserar kommunalstrejken för några år sedan som tandlös och hon berättar om äldreomsorgens sorger så frågar hennes kille min polare hur han ska få veta ”nästa gång vi behöver hjälp med att hiva stenar och flaskor på snuten”.

Ärligt talat minns jag inte allt vi snackade om men när vi skiljs åt är vi som gamla goda vänner. De ska åt ena hållet och vi åt andra och när vi traskar hem längs gångvägen så förundras vi över hur fina människor det finns.
Senare samma vecka, när jag och kollegorna från jobbet vart på O´Loerys i Sumpan, och jag halvt sover över min pocketbok på väg hem med tuben så väcks jag av tjejen från Trevis. Vi var både bra mycket nyktrare än senaste gången men det korta samtal vi har innan vi säger hej då åt varandra utanför spärrarna gjorde mig både glad och pigg.


Läs också: Bad Fashion Jihad om långa klor och Katrin dissar lata öldrickande aussies

Etiketter: , , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: