Liten konspiration

by

Vårt beteende, våra hämningar och våra inlärda reaktioner är en viktig faktor i arbetslivet. En ”duktig flicka” eller en ”överlägsen viktigpetter” är inte bara småjobbiga, dom kan betyda mycket för om ens vardag blir så enkel och smidig den kan bli, eller om den är fylld med onödiga gräl. Om arbetskamraterna är bra, om personkemin stämmer mellan folk, så kan arbetsplatsen bli en plats där vi försöker ta makten över vår arbetssituation, en kreativ plats. För stora delar av vårt arbete är ren konflikt med arbetsköparen, tröttande konflikter som vi måste ta gemensamt. Är det då en arbetskamrat som inte förstår så blir det problem, det drabbar alla.

Jag inser hur mycket skolan betyder för arbetslivet. Det är där vi lär oss alla dom koder, alla beteenden som är skillnaden mellan att bli en ”duktig” eller en ”dålig” elev. Är du en ”duktig” elev som jag var så sitter det i – länge. Kanske hela livet. Jag har en sjuklig respekt för auktoriteter och jag verkar vara blind för orättvisor, ser bara andras rättigheter men inte mina egna. Det är inte lätt då när man är tvungen att faktiskt få ändan ur vagnen för att förbättra sin arbetssituation. Många tänker inte på att det är ett aktivt val att organisera även den mest ”spontana” formen av klasskamp på arbetsplatsen – att det inte allmänt anses så är en följd av klasskampens marginalisering idag. Och för mej, som suttit i tusentals möten och faktiskt ägnat mej en hel del åt klasskamp på andra områden, är det fortfarande svårt och onaturligt att kräva min rät på min arbetsplats. Vilket självklart är pinsamt. Tur är att jag har viss förståelse hur en arbetsplats fungerar, vilket gör att jag kan släppa ifrån mej en del kvicka och insatta kommentarer om cheferna t.ex.

I mitt jobb är vi sällan fler än två som står och pratar tillsammans, men idag var vi ett gäng som stod och pratade och kom fram till att vår arbetsledare var en riktig duktig viktigpetter. Hon sätter sej på oss och säger hela tiden åt oss hur vi ska göra vårt arbete, samtidigt som hon vilar upp sej minst lika ofta som vi gör, pratar och dricker kaffe. Vi kom överens att om hon försökte säga åt nån av oss igen hur vi skulle göra vårt arbete skulle vi säga ifrån, och om hon inte fattade då skulle vi påpeka att hon latar sig. Det rör på sej, åtminstone. Det ska bli spännande i höst, och jag väntar på det nya anställningskontraktet där jag hoppas att SAC ska kunna säga sitt, för vår ordinarie fackföreträdare är en riktig guling.

Etiketter: , , , , ,

2 svar to “Liten konspiration”

  1. Studentrabatt på SL, ett väldigt litet steg i rätt riktning. « Petter Partikulärt Says:

    […] högt tempo; akuhujan, metal, syrran och jordränta är tillbaka. Läs även Alliansfritt Sverige, planekonomen, slutstadium och […]

  2. Äntligen tillbaka! « Omsorgaren Says:

    […] annat? Svenson och Slutstadium dissar knasmedias bevakning av “upploppen” i Angered, Planekonomen skriver de små inlärda sakerna som gör vardagen till ett helvete, Petter tycker att […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: